Oderljunga kyrka ligger alldeles utmed väg 108. Den stod färdig 1854 och byggdes utanpå den gamla medeltida kyrkan som då ansågs för liten. Här ser man kyrkan från sidan. Vi uppfattade kyrkan som lite bakvänd på något sätt. Tornet vätter mot "baksidan" och används inte som ingång.
Här ser man kyrkan från vägen. Detta är alltså framsidan där ingången är placerad
Porten har vi här. Dessvärre var den låst så vi kom inte in i kyrkan.
Vi gick runt kyrkan till "baksidan" där tornet är placerat. Men vi fick en förklaring på Perstorps församlings hemsida, där skriver Aase Ericsson att en egenhet med Oderljunga kyrka är att altaret står i väster, vilket går emot gammal kristen sed. Men anledningen till det är "förmodligen är att man har tagit hänsyn till vägen och ansett det mest praktiskt att ha ingången vid huvudvägen". Ja, det förklarar naturligtvis varför det kändes som att kyrkan stod bak-och-fram.
Eftersom vi inte kom in i kyrkan missade vi Kaj Siesjös al Freskomålning från 1955, prediksstolen från 1741, dopfunten från 1200-talet och altartavlan från 1643.